Having troubles telling how I feel, But I can dance, dance and dance


haha, lite flummig bild men är väl den enda "dansrelaterade" bilden jag har på min stackars dator. tog den i fredags på eftersnacket med daniella, efter underbara modernklassen.

ska strax iväg till actic för barndans! äntligen kommit på en as-fräck dans till dom små trollen. resten av lektionen får vi improvisera litegrann, som vanligt heh.. brukar ju sluta.. ja, det brukar sluta försent haha. ska köra lite stretch med dom små idag iaf, se hur länge dom kan töja och sträcka utan att börja gnälla! & styrka! muhah!


the pursuit of happiness

ser på the pursuit of happyness och försöker andas. blir extremt stressad av den här fina filmen. sett den förut men minns inte slutet, så gotta hang in there! vacker är den i alla fall. minus då att jag kommer att tänka på all skit jag har att göra. allt jag inte har tid med.
så jävla söt unge!!


all good things come to an end

ja, även helgen tar slut.
varit en fin helg. fredagskvällen som spenderades med pappa måste varit en av dom bästa kvällarna på år. vi gick runt i stan, fick inte plats på någon restaurang eftersom vi inte hade bokat något bord. till slut hamnade vi på linnégatan (igen) och hittade in någonstans. minns inte vad stället hette, men det var lite tufft att dom leggade mig och jag kom in med farsan liksom. vuxen tjej är man. vi hade det så himla bra. pratade, skrattade, löste problem.. han hjälpte mig få saker klara i huvudet och hemvägen var något av det bästa. för första gången, sen all skit började, erkände han att han gjort fel från början. "jag har varit en idiot", sa han. jag kunde inte annat än att hålla med. men jag är djupt tacksam och uppskattar verkligen att han försökt göra gott för alla misstag de senaste åren. han har både lyckats och gjort fler misstag, men det är tanken som räknas och de här gångerna var den god. jag älskar min pappa väldigt mycket, helt enkelt.
någon bio blev det inte, jag däckade på soffan ("måste vart den där cidern", sa pappa) hemma till sämsta komedifilmen på tv1000 med pappa skrattandes bredvid.


lördagen gick fort. pengarna flög iväg på lite shopping och sen en tom, men funniii utekväll med fina tjejer! pinsamt värre var det, men ändå. det blir vad man gör det till och hej hå va vi kan göra det kul! ensamma på dansgolvet, woah.
denna söndag har spenderats som så många andra. eller mja. hoppade över dansen idag för jag kände att jag kunde inte lämna min skadade mamma hemma. (klanten har ramlat i en trappa och är nu halvt handikappad) så det blev en snabbis på ancona tillsammans med girlsen igen så vi kunde skvallra oss igenom gårdagen. gott.
sis han hit en snabbis innan hon sprang iväg på floda-dejt, uhhh.

nu ska jag göra kvällen ännu mer meningslös och lägga mig på soffan med ett glas cola. yum! hoppas ni haft en fin helg kompisar.
puss och kjam

i look up to the sky, and now the world is mine

i made it!
jag tog hand om disken och drog på mig lite kläder. so far so good! pappa kommer snart och hämtar mig så blir det nästan direkt till danshuset för klass med daniella!


ursäkta alla värdelösa cambilder.. allt jag kan erbjuda just nu!

dålig sämre sämst

korrekt svensk rubrik. sådan känner jag mig just nu. vaknade elva.. vad har jag gjort sen dess? ingenting. nu ska jag ta mig själv i näsborrarna och ta tag i mig själv.

kvällen kommer bli mys! restaurang och bio med pappsen. sen ska man väl försöka hinna med lite dans ute på avenyn också. vi får se på det.
tjing!

jag kanske minns rätt bra ändå

veckans blogg på blogg.se fångade min uppmärksamhet. jag läser sällan vad de handlar om, kollar än mindre in på bloggarna. det brukar inte finnas någonting som intresserar mig. men idag fastnade jag vid den korta inforutan. tjejen hette... någonting. hon var 19 år gammal & hon bor i samma stad som du. vem bor där? det är bara du och din kusin, katten och din clown till vän. eller? nej. där bodde också hon. en söt tjej, med fina kläder och humor upp till öronen. kom att tänka på att du är förmodligen omringad av sådana här flickor dagarna i enda. det fanns en tid då du inte brydde dig om det, och det gjorde inte jag heller. eller.. det kändes lite men jag visste ju att så fort någon kom fram till dig så plockade du fram mig ur fickan och skrev någonting som gjorde min kväll magisk. eller åtminstone så plockade du kanske fram mig dagen efter, och då spelade det ingen roll vem du gått hem med kvällen innan för jag visste.. ja, jag visste att vi var vi, och dom var bara dom.

känns som om det var otaliga månader sen vi pratade. och så är det väl. sen vi pratade på riktigt. jag kan knappt minnas den där underbara kvällen mitt i snöstormen. då du körde tio mil, fram och tillbaka i århundradets snökaos, eller hur jag gick vilse i min numera favorit stad, för att träffa dig på den vita parkeringen. du stod där. så lång. med din nya jacka. det minns jag. och jag minns att jag sa w-o-w, högt så fort jag tagit telefonen ifrån örat. men jag tror jag var lite för långt bort för att du skulle kunna höra mig. så långt minns jag. och jag vet att vi satte oss i bilen, och det tog en minut eller två, men sen var det som om vi suttit i den där bilen i hela våra liv. det var inget konstigt med att våra händer nuddade varandra. eller hur våra kroppar hela tiden var för långt ifrån varandra. det var inget konstigt med att få växelspaken i ryggraden. det var värt att sitta i en vinterbil i fyra timmar. vi kanske frös. det gjorde vi nog. men jag kan bara minnas värmen. till och med att putta fart på din bil var underbart. men jag måste erkänna nu, sju månader senare, att jag inte kunde låta bli att bli besviken när den faktiskt började rulla. tror aldrig jag känt sån sorg när din röda bil försvann i dom vita flingorna, samtidigt som glädjeruset av att äntligen fått dra fingrarna genom ditt hår, höll mitt leende på plats. hela vägen tillbaka genom stan, till hotellet, fnissade jag som en skolflicka för mig själv. jag skuttade genom snön och hälsade på folk jag inte kände i natten. jag var så orolig för dig. men ändå kunde ingenting ta den lyckan jag kände, ifrån mig.
jag kanske minns rätt bra ändå.



i guess you can hang with me

alltid älskat robyn. aldrig riktigt gillat hennes musik. men nu för tiden känns den helt rätt i hjärtat.
satte mig vid datorn för att få lite plugg gjort. men är det någon i livet som klarar det? förlorar mig själv i musiken och vaknar till liv vid varannan sporifyreklam och ett å annat sms. konstiga facebook-statusar bidrar ju lite till okoncentrationen också.. passade på att löjla mig jag med och skrev till min jockey att han ska komma hem. fast egentligen borde jag åka och bo hos honom på Gran Canaria. finare än regniga sverige.

imorgon blir det hemma... waait for it.. fest!! äntligen. längtat efter en pinsam, drägging hemmafest i lerum att dansa loss på. ska bli fett kul att shotta till det lite med mandisen. på lördag ska jag pussa på mina små bäbisar hemma hos världens bästa moster. om hon tillåter dvs, sjuk hela tiden är jag ju. men försvarslösa som dom är utan sin mor så brukar jag ta risken och borra läpparna in i dom mjuka små söta kinderna i alla fall.

nä. slut på bloggsnacket! nu ska jag försöka få nåt gjort här hemma. tänka över hur allting är här egentligen. så mycket annat som vart runtomkring att jag inte riktigt hunnit tänka på hur allt annat egentligen ligger till. känner inte igen mig själv ärligt talat. vet inte om det är bra eller dåligt än.


en bild på mitt lilla hjärta, linnéa, när hon var liten. 4,5 år är hon idag!

mm

det är ju inte meningen att allt ska handla om dig nu.. för det hade ju faktiskt varit sådär lite pinigt. men tack för att du kom ikväll. behövde det.

ZzzZz

okej så om man låtsas att ingen läser och att det är bara jag och mina rastlösa fingrar..

z är dum. och har alltid varit. förstår inte varför det alltid slutar på samma sätt. eller varför jag känner mig ganska säker på att det kommer börja om som vanligt igen. för varje ny omgång vet jag lite mer om hur allt fungerar och det gör ju det hela lite lättare i alla fall. denna gången nästan skrattar jag åt allt.

...

Hej :)

and ill just keep on dancin!

tre timmars dansande nu. första klasserna för terminen och det var frickin awesome! älskade varenda sekund. visst kändes det lite stelt från topp till.. ja, tå. men det släppte snabbt och jag är så jävla taggad för den här hösten att ni anar inte! HAPPY HAPPY HAPPY.
just nu ligger jag i soffan här i papis tomma lägenhet, väntar på att klockan ska bli tillräckligt för att jag ska kunna gå ut och möta mina vänner, så ska vi dansa lite till.
jag lär ju vara död imorgon, men med ett smile on my face.
upp och jobba! men som tur är kommer jag jobba med min kära bror hela dagen så bakisheten kommer nog inte vara något problem.
nu ska jag fortsätta vila mina små fossingar och förbereda dom för nya äventyr.
ciao!


fail fail fail

skulle tränat idag, men i stället gjorde jag mina läxor. nä nu ljög jag. jag påbörjade mina läxor. sedan började jag även på ett program för mina dansklasser på tisdagar. men känner att det är lite knappt om tid så får se hur det går..
en riktig förlorare känner jag mig som i alla fall. en forlorare som inte vet vad jag ska packa med mig till gamlestan över helgen, en förlorare som är sjukligt nervös inför första dansklassen, avancerad, med mauro imorgon. o - m - g. jaja. föfan, ba ta nya tag och deal with it!

nu ska jag packa och plocka undan.
ciao!

RSS 2.0