-

Igår pratade vi, du och jag. Vi pratade ett par minuter, du och jag. På min ensamma väg.
Ett par minuter... ett par ynka minuter fick vi lyssna på varandra, för första gången. Verkligen lyssna, du och jag. Jag har aldrig lyssnat så förr.
Ett par ynka minuter, hann vi säga så mycket. Så mycket om ingenting.

Det finns alltid någonting som är fel. Kalla mig pessimist, men det finns alltid något fel. Bara för att du är perfekt, är du timmar och mil ifrån mig. Bara för att när du snart är så nära mig, är det en hel skog i mellan. En skog, brist på transport och mattelektioner i mellan oss.
Jag vill ligga där hos dig nu, nära. Jag vill vara nära dig. Nära som jag aldrig velat vara förrut. Men det är timmar och mil mellan oss.
Men igår pratade vi, du och jag. På min ensamma väg.