things will never be the same again.

Nu har jag lugnat ner mig. Jag har tur som har min bror, och jag vill inte att han ska gå.

Allting du har gjort mot oss, och ännu är det inte över. Jag har inte längre ord att argumentera med emot dig, för att de sätter sig ändå inte i dig. Jag är alldeles för trött för att ens kämpa mot och med många saker. Jag önskar att du valt så annorlunda många gånger, men mest från början.
Du är inte den du en gång var, och därför kan jag inte heller säga att jag älskar dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0