-

Jag visste det, kanske däför det inte riktigt kändes i hela magen att man skulle åka. För att jag är kvar i Sverige.
Ska berätta vad som hände här, så slipper alla fråga.

Planet skulle lyfta halv fem. Halv fyra, sitter vi på Espresso House, för att få i oss någonting. Flygrädd och laktosintollerant som jag är, tar jag en Chai Latte med sojamjölk. Bad idea. Där en timma innan planet ska lyfta, känner jag att det börjar klia lite i halsen. Men jag är ju van, brukar ju bli så när jag tar en skvätt sojamjölk i oboyen eller teet. Så jag tog en allergitablett och tänkte att det skulle försvinna. Tjugo över fyra, är planet fullt. Vi är också där, då kaptenen meddelar att vi kommer att lyfta ca 1 timma och 20 minuter senare än ordinarie tid, eftersom att någonting är fel på radarn i Antalya. Vid detta laget börjar jag få lite ont i halsen, men tänker bara: "Jaha, klart att jag som vanligt ska bli sjuk på planet. Jaja... " Men sen började hostattackerna - och jag kan inte sluta. Då säger jag: "Fan, ska jag få hosta nu också?" Ja, inte nog med det. Sen kom spypåsen i knät, jag fick flyttas fram, med syrgasen på. Andnöd. Det var svårt att hålla sig lugn, men jag kände mig hyfsat okej. Tänkte att det var någon blandning av lite allergi och min flygrädsla. Sen var allt tydligen inte okej... jag började känna hur det spände i hela kroppen, svårt att andas så jag började skaka. Tydligen svullnade hela jag upp. Jag förstod inte det, det bara spände överallt. Och klia, usch va det klia. Jag höll mig som sagt, hyfsat lugn. Men tillslut kunde jag inte se mer, jag hade svullnat upp så. Personalen kunde inte hjälpa mig. Det fanns en (ögon)läkare ombord, som kollade min puls och allt det dära... tillslut skenade väl den i väg, så han gav mig något lugnande. Ambulansen hade dom ringt för längesen, men det är krångligt för en ambulansen att komma in på startbanan liksom. Tillslut orkade jag inte mer, det lugnande gjorde mig helt knäpp i huvudet. Äntligen kom ambulansen. Sen så... ah. Fick stanna på akuten, eftersom att jag inte var stabil. Sen efter ett par timmar tror jag, flyttade dom upp mig till någon avdelning där jag fick ligga över. Mina värden såg bra ut hela natten, så vid lunch idag fick jag åka hem.

Kaptenen sa till mamma, när vi var kvar på flygplatsen att han antagligen inte kunnat nödlanda. Eftersom att det är jättesvårt att få tillstånd i öststaterna och dessutom brukar det vara väldigt fullt.
Ambulansförarna sa till mamma, att om vi inte kunnat nödlanda hade jag inte klarat mig.
Så, jag är glad att planet var sent.

Som läget är nu, mår jag brabrabra! Är bara väldigt trött i kroppen, särskilt när jag måste andas in djupt. Känns lite hårt. All våran packning är i Alanya, på vårat underbara hotell. & det ser ut som att vi kommer att missa en hel vecka - eftersom att fritidsresor inte har lediga platser förrän på lördag den tjugonde. 2 platser. Vi vill ju ner! Jag mår ju bra nu... får bara inte äta absolut någonting med nötter eller någon slags soja i över huvudtaget.
Mamma har pratat med alla som man kan prata med, och imorgon går två stycken plan till Antalya med anslutning till Alanya. Men dom är fullbokade. Men vi kommer sitta på flygplatsen, och hoppas att någon inte dyker upp. Så förhoppningsvis kommer vi dit imorgon. Men som sagt, ser inte så ljust ut.

Det spelar roll, men egentligen... jag lever! & nu tänker jag leva.